Hem | Jobb och Karriär | ”Det vi ser framför kameran hänger ofta ihop med vad som finns bakom kameran.”

”Det vi ser framför kameran hänger ofta ihop med vad som finns bakom kameran.”

Genom
teckensnitts storlek: Decrease font Enlarge font
Eva-Christin Arkenlund Pedagogisk utvecklingsstrateg Eva-Christin Arkenlund Pedagogisk utvecklingsstrateg

Ja, det där låter kanske lite skumt, men, den som står bakom en kamera, använder sin konkreta kompetens under tiden han/hon reflekterar över vad det är han/hon väljer att vilja lyfta fram med sin film/bild utifrån blickens makt, sin egen värdegrund - sin kultur.

Detta gäller för alla, vi har alla blickens makt utifrån samma grundval. Då kan ni tänka på en chef i en organisation, hans/hennes individuella kultur, hans/hennes personals individuella kultur och hur betydelsefullt det är att fånga in en tillåtande, kreativ och effektiv organisationskultur för att skapa en arbetsplats som alla känner en motivation till, och vill skynda till på måndagsmorgonen!

Precis som vi tolkar in bilder och filmer med våra egna konkreta värderingar, så är det precis så enkelt som att vi använder vår egen kultur i mötet med andra, när vi ska göra affärer med andra och när vi ska anställa eller anställas. Vid ditt första möte med nya människor så registrerar vi direkt och spontant utan att vi egentligen tänker på de med vår kulturella värdering: Klädkoden – kroppsspråket – språkbruket – mimiken och röstläget på den vi möter, så, det gäller även de som möter dig. så registrerar vi dem vi möter ganska snabbt - och med den vetskapen, kan man själv välja lite hur man vill bli sedd med en ökad medvetenhet om vad som snabbt analyseras in i ett möte. Det vi möter är en kultur – ett kulturmöte.

I det där mötet möter du en individs familj, släkt, vänner, uppväxtmiljö, som skapat hans/hennes värderingar och traditioner som avspeglar sig i mötet – så här kan ordet mångkultur passa in helt perfekt. Det är precis det vi är allihop, en samling av olika kulturer som påverkat oss att bli den vi är och hur vi är och hur vi valt att presentera oss i möten – vår personliga identitet.

– Dem får ta mig som jag är och som jag ser ut! Tänker många.
– Ja, så är det och det är precis vad människor gör i möten, om det är privata eller arbetsmöten i bråkdelen av några sekunder!

Klädkod, kroppsspråk, språkbruk och röst är universell och gäller i hela vida världen och har så gjort så länge vi funnits till! Det sker spontant i möten, precis som vi känner in hur det känns i mötet! Det är ingen ny lära eller något nytt sätt att mötas på, så har vi alltid gjort, men, det är inte alla som reflekterat över det, vi tolkar allt efter våra egna värderingar och erfarenheter, och vi är alla stöpta i olika formar, därför ser det så olika ut i möten. Men, med en go fin självkänsla så tolkar vi med en god reflektion, ökad medvetenhet om vad det är för signaler vi sänder ut, gör att vi kan reflektera på vad vi vill sända ut, samtidigt som vi kan ta till oss glädjen att njuta av att våga vara den man vill vara och välja sitt bemötande efter en insikt om att dem vi möter i varje möte är alla mångkulturella och lika värdefulla om vi väljer att se på varandra med ödmjuka accepterande glasögon!

Därför har jag valt att berätta om kultur för att skapa en ökad förståelse för hur vi är vår egen marknadsföring i mötet med andra för att skapa ökad medvetenhet och försöka minska fördomarna som lurar omedvetet i våra omdömen och värderingar när vi tolkar in individer i våra möten. Ju mer igenkännande någon är för oss kulturellt, desto tryggare upplever vi oss, men, det är en falsk trygghet grundad på rädsla för det okända, och om vi lär oss vad kultur verkligen är och innebär, så kan vi fria oss från fördomar och öppna upp i möten med en helt ny vakenhet. Lära oss att se och lyssna på den vi möter utan fördomar som blockerar öppenheten, lära sig se ett oss istället för ett vi och dem.

Vad är då kultur?

Jag ska försöka berätta och få er lite klokare på dessa intressanta områden som påverkar dig varje dag, och i varje möte, fast oftast lite omedvetet, men inte efter att du läst klart denna artikel!

Kultur förs vidare till efterföljande generationer. Kultur är en form av odling. Kultur innefattar attityder, värderingar och livsmönster, vanor som kan vara gemensamma för en grupp människor och hur människan skapas via kulturen och påverkas via kulturen, människans socialisation och socialt samspel och grupptillhörighet.

I en familj råder där en specifik kultur – en specifik fostran, specifika tradition och specifika vanor samt specifika värderingar. Exempel kan vara, att en familj väljer att ha som tradition att äta middag tillsammans varje dag klockan 18.00, att barnen ska vara i säng klockan 20.00, att man inte svär, att man firar varandras namnsdag. Dessa traditioner varierar från familj till familj. Där finns traditioner som midsommarafton, påskafton, nyårsafton osv. osv., att fira födelsedagar osv. osv. Värderingar om klädsel hur kort eller lång en kjol bör vara, hur man bemöter andra, hur man sitter på en stol, vikten av att hålla tider och löften osv. osv. Det som påverkar är äldre generationer till en familj, man för traditioner och värderingar vidare från generation till generation samtidigt som man påverkas av det samhälle man verkar i, dess omgivning. Vi för vidare det som vi i en familj uppfattar som givande och ramar som vi uppfattar är bra ramar att ha som utgångspunkter i lärdom och fostran som en vägvisare och igenkännare. Vi påverkas av vår omgivning, men, vi är alla underbara och fina individuella individer som med all rätt ska bemötas med en ömsesidig respekt för olikheter i våra värderingar och traditioner.

Sociologen Anthony Giddens lyfter fram kulturbegreppet på ett bra sätt:

”’Kulturen rymmer de värderingar som medlemmar av en viss grupp omhuldar, de normer de följer i sitt beteende och de materiella ting de producerar. Värden utgörs av abstrakta ideal, medan normer är bestämda principer eller regler som människor förväntas följa’…’Kulturen rymmer människors livssätt i ett samhälle, vilket kan skilja sig åt mellan olika grupperingar. Hur man klär sig, vilka seder och bruk man har samt ens arbetslivsmönster, religiösa riter och fritidsvanor ingår i begreppet. Dessutom innefattas även de materiella ting som skapas och som har en innebörd för den grupp det gäller t.ex. pilbågar, plogar, fabriker, datorer, bostäder och böcker (Giddens 1993/1994:104)’”. Johansson & Miegel, 1996

Civilisering ses av sociologen Foucault som en kultivering (kultur), förfining av vårt beteende, att vi ska uppfostras till normalisering, självdisciplineras genom utbildning och få kunskap och konkret kompetens. Detta synsätt kan missbrukas och skapar ofta åtskillnad istället för helhetssyn genom etnocentrism, där invandrare eller oliktänkande ska civiliseras in i det svenska samhället för att passa in efter de svenska normerna och ideologierna. Detta skapar enbart förvirrande onödiga problem på arbetsmarknaden genom sin generella okunskap om kultur. Det vill säga, att alla som bor i Sverige ska anta en svensk kultur (värderingar och traditioner) för att bli godtagbara och igenkännbara! Hur rimligt är detta?! Det är då staten börjar tala om integrering (göra till en helhet), mångfald och mångkultur. Ämnen i skolan kan man integrera bland annat, men människor? Människor lever i en helhet, en del (familj/individ) av en helhet (land) i alla länder.  Jag skulle vilja säga att det som behövs, är att ha kulturkunskap i skolan, skapa en ökad gemenskap med förståelse för vad kultur är, att vi alla över 9 miljoner invånare i Sverige består av olika individuella kulturer som tillsammans skapar en gemenskap av olikheter att samverka med varandra för att skapa en lättsam interaktion i alla möten för att undanröja fördomar.

Tydligast syns detta förmodligen ute på den rådande arbetsmarknaden i Sverige, där arbetsmarknaden inte anställer de som avviker ifrån den givna normen, de som arbetsgivarna inte känner igen. Med kunskap om vad kultur är och innebär, så kan arbetsgivare förstå det värdefulla i att mötas med människor när han/hon vet, att vi alla är olika kulturer i en och samma person, en underbar kontext!

Varje människa är alltså en kulturkontext som har sin grund i fostran av olika värderingar, traditioner och vanor som är inlärda från generation till generation. Då kan man börja fundera på vad för traditioner varje familj har, eftersom den skiljer sig åt i varje hem, i varje hus, i varje stad, i varje land. Så, enbart i Sverige har vi ungefär 9,5 miljoner intressanta olika kulturer!

I varje möte, möter vi en ny kulturkontext där vi använder oss av våra resurser att kunna tolka in vad vi känner i ett möte. Kan ni börja förstå fördomars uppkomst nu? Samtidigt förstå tilliten vi kan känna, av att vi speglar oss i kulturkontexter i varje möte vi har, eftersom det är så varje dag, och lika för alla?

Kulturmöten i olika kontexter, som utgör en del av fyra i min magisterexamen i högre pedagogik på Lunds universitet lärde mig all min värdefulla konkreta kompetens om kultur. Jag vet att frihet att få vara den man är, inom den rimligheten att den inte skadar eller kränker, är att våga vilja vara den man är, som helhet och som en del av en helhet, hemmet, skolan, arbetsplatsen, som personal som ledare. Det ska inte råda någon herre-slav-dialektik utan en gemenskap för en lika värdegrund.

Sammanfattningsvis vill jag lyfta fram vad chefer och personal kan bli bättre på genom kulturkontextförståelse:

  • Öka antalet former för samarbete och kommunikation i sina grupper och mellan grupperna.
  • Tillåta alternativ och inbjuda till nya oprövade idéer och initiativ.
  • Synliggöra åsikter – använda erfarenheter och aktivt skapande i samspelet.
  • Använda konstruktivismens fokus på individens egenart – möta individens önskemål med en ökad förståelse för individuell kulturkontext. 
  • Aktivt använda de kunskaper chefen och personalen har om individens lärstil. 
  • Utveckla former för reflektion som kan ses som kontinuerlig utvärdering och ha reflektion kring traditioner och värderingar för en gemensam jämställd policy.
  • Driva samarbete och kommunikation som mål och medel för att gynna chefens och personalens behov inom kompetensutveckling. 
  • Lyssna, lyssna, lyssna – reflektera och diskutera - agera!
  • Att öka känslan av att våga och vilja utan onödiga fördomar!
  • Att ha ett tillåtande forum att öppna upp för dialoger.

Vid tangenterna
s, pedagogisk utvecklingsstrateg
earkenlund@yahoo.se

Tandläkare - Malin Boström Spehar

Köp boken här

Family Scribble

Tagged as:

Inga taggar för denna artikel

Bedöm denna artikel:

5.00