Home | Kommunikation och ledarskap | Är du en ”insider” eller ”outsider” ?

Är du en ”insider” eller ”outsider” ?

By
Font size: Decrease font Enlarge font
Eva-Christin Arkenlund Pedagogisk utvecklingsstrateg Eva-Christin Arkenlund Pedagogisk utvecklingsstrateg

Idag har vi börjat ta in att konsten och kulturen bör komma in och påverka arbetsmarknaden, främst bland chefer för att skapa ett trevligare arbetsklimat.

Jag blev lite fundersam för, konsten, kulturen, könet och blicken är det som alltid styrt, i samhällets elit. Elit kallas dem som har högre konkret kompetens. Elit, det är skillnaden mellan samhällets ”Insiders” kontra ”Outsiders”.

Jag har undersökt för att få veta hur pass viktigt det är med smakstilar, och på vilket sätt det uppfattas att vissa människor är att betrakta som ”insiders” och ”outsiders”. Det räknas till det ”normala” att ha ett hem, att ha kunskaper, att vara civiliserad, ha en betydelsefull position och förmåga till integration och till att kultivera sig och ha en vid världsbild.

Vi kan helt enkelt inte bara nöja oss med att enbart vara naturliga och vilda, utan vi måste inordna oss och lära oss bemästra och kontrollera oss, tukta och disciplinera oss. Lära oss vett och etikett och bli väluppfostrade för att passa in i det kulturella samhällets civiliserade normer för att bli betraktade som ”normala”, ingå i eliten bli ”insiders”, genomgå civilisationsprocessen.

Jag tittade lite närmare på de historiska processer som lett fram till normer, seder, vanor, etikettsregler, s.k. artighetsnormer som vi i för det mesta i vårt dagliga liv tar mer eller mindre för givna. Det går inte att betrakta individen och samhället som två separata kategorier som kan undersökas var för sig. Individen är aldrig helt och hållet autonom, utan är alltid beroende av ett samspel med andra människor som är bundna till varandra genom nätverk.

Man kan försöka beskriva det som att det finns olika grupper av individer i samhällen som måste uppfylla grundläggande funktioner för att de överhuvudtaget ska kunna fortsätta att existera. Dessa grundläggande funktioner kan exempelvis dels vara att upprätthålla den ekonomiska försörjningen, eller att försöka kontrollera våldsutövandet i den egna grupptillhörigheten och i relationerna med andra och sist en inlärning av den självkontroll som varje människa trots allt måste ha för att kunna leva tillsammans med andra människor. En mycket viktig faktor är att ha kontroll över kunskapsförmedling.

Det är utvecklingen av sådana inlärda sociala mönster för individens kontroll över sig själv, sitt beteende och sina drifter som kallas för civiliseringsprocessen.

Jag menar att den dynamik som ligger bakom civilisationsprocessen finner man i förändringar av de sociala relationerna. I de sociala banden mellan människor från olika sociala skikt har förändrats genom historien. Den ökade interdepensen mellan människor från olika samhällsskikt har medfört ett ökat behov av mellanmänskligt hänsynstagande.

I takt med att elitens (”vi”, normala, skötsamma, normala gymnasieprogram, universitet) ledande uppförande anammas av de lägre (”dem andra”, onormala, oskötsamma, IV-program) förlorar de dessutom sin funktion som statusmarkörer, vilket leder till att de högre klasserna ytterligare förfinar och utvecklar sitt beteende, vilket efter hand sugs upp av de lägre skikten och blir till standard för hur man skall uppföra sig även för dessa.

När sedan samhället så småningom blir mer jämlikt, mindre hierarkiskt och människorna mer inbördes beroende av varandra blir skamkänslorna allt mindre knutna till medvetandet och förläggs istället till det undermedvetna. Denna utveckling leder då vidare till att människan utvecklar en förmåga att känna skam inte bara inför andra, utan också inför sig själv när hon är ensam, detta fenomen visar sig mycket tydligt bland eleverna på IV-programmet där jag jobbat som specialpedagog. De talade ogärna om för elever de mötte som går på de ”normala” programmen, var de själva studerar, de ”vet” att de är ”losers”.

Olika statusjag - en ”insiders” eller ”outsiders”
 För att skapa en förståelse för vad det innebär socialt med olika statusjag och vad det är jag vill försöka lyfta fram, vill jag definiera ”insiders” och ”outsiders” och hur samhället reproducerar dessa grupper samt vad jag vill mena och lyfta fram är, vi kan skapa en förändring genom att föra in mer medveten lek och mer skratt skolan och på arbetsplatsen.

I en grupp med hög status, utvecklas ett slags vi-känsla, ”insiders”, som låter betrakta sig som mer civiliserade. De har en högre kulturell statustillhörighet i habitus (för att kunna orientera sig i ett fält) och socialt kapital (familj, vänner o.s.v. som hjälper dig att positionera dig inom ett visst fält, tillhandahåller de ”rätta” kontakterna), de äger mer eller mindre heder och har akademiska symboler i sina positioner som då är beroende av kontext och olika symbolvärden, deras utbildning är utmärkande, vad dem äter, hur dem klär sig och kunskaper om hur man ska kunna omsätta pengar – en klassamhällets elit.

Alla inom elitfältet vet vem som är elit just precis för att eliten markerar smakdistinktioner och spelets regler, du måste komma in, ha den rätta ”nyckeln” för att kunna få positionera dig i detta fält.

Denna definition kan då jämföras med de från områden eller grupper med lägre status, ”outsiders”, vilka betraktas som råbarkade, ovårdade, smutsiga, har mindre utbildning och kunskaper eller helt enkelt mer eller mindre ociviliserade. Pengar förändrar inte det sociala kulturella kapitalet när det handlar om smakdistinktioner, men det som kan förändra – är utbildning - konkret kompetens, och som jag här vill lyfta fram, en utbildning där vi kan förändra med ökad lust och inspiration för att vilja utbilda/utbildas. I hela denna process när det gäller vem som tillhör ”insiders” eller ”outsiders” så har bl.a. skvaller en viktig funktion. Människan har en unik förmåga att utveckla och använda symboler för att binda samman olika händelser som sker över tid med varandra.

Jag vill mena att med olika former av ritualer och symboler är av avgörande betydelse för produktionen och reproduktionen av de sociala relationerna. Skapa en ökad gemenskap av acceptans av olikheter.

Betygen är riktmärket i skolan för vilken grupp du kommer att tillhöra när du slutar grundskolan, ”insiders” eller ”outsiders”. Lite motsägelsefull så säger värdegrunden i skolan, att alla barn ska ha lika värde, men det går illa hand i hand med att slutbetygen i årskurs nio talar om vem som är värd mest, och vikten av var du kommer att hamna på en sifferskala för om du fortsättningsvis ska få gå i gruppen ”vi” eller ”dem andra” när barnen ska börja i gymnasiet.

Gränserna, kan däremot flyttas.  Förflyttningar av de moraliska gränserna sker ofta till följd av att samhället upplever att det befinner sig i någon form av kris, den kris som jag lyft fram är hur vi i skolan särbehandlar elever där vi inte borde, betraktar dem som ”smuts” som måste återställas innan de kan betraktas som ”rena” och få tillträde till de moraliskt ”normala” gymnasieprogrammen, få samma rättigheter och möjligheter att få möjlighet till konkret kompetens och tillhöra eliten i samhället, och förflytta bort ”outsiders” – begreppet till historien.

/Vid tangenterna
Eva-Christin Arkenlund, pedagogisk utvecklingsstrateg, www.eva-christin.se

Tandläkare - Malin Boström Spehar

Köp boken här

Family Scribble

Tagged as:

No tags for this article

Rate this article

0