Hem | Krönika | Får en prinsessa vara djärv och en prins feg?

Får en prinsessa vara djärv och en prins feg?

Genom
teckensnitts storlek: Decrease font Enlarge font
Eva-Christin Arkenlund Pedagogisk utvecklingsstrateg Eva-Christin Arkenlund Pedagogisk utvecklingsstrateg

Nej, prinsen förväntas vara en hjälte och prinsessan den som blir räddad! Mannen, kvinnan och skönhetsidealet som styrfaktorer i arbetslivet!

Kan man genom att lyssna till hur barn talar om sagor som vuxna väljer att berätta för dem, förstå hur tidigt deras tankar kring manligt och kvinnligt formas och vilka normer som är förespråkare? Barns självuppfattning växer fram, det påverkas av alla yttre ramar, förebilder och könsroller och synen på olika former av sexualitet, via familjen och den sociala omgivningens normer.

Om det är så, att man själv skapar bilden av sig själv genom att hela tiden härmar sin omgivning, hur starkt påverkar medias sexifierade bilder av framförallt kvinnan då de unga i den förväntade kvinnobilden som ska uppfyllas för att passa in i samhällsgemenskapen, få jobb? Hur påverkar denna fördom unga idag, och vuxna på väg in i arbetslivet och de som söker jobb? I samverkan med andra för att uppleva sig om att duga så som man ser ut?

Idealbilden som förs fram styrs av tidningsframsidor och löpsedlar som har staten som styrmedel för att nå fram med sitt budskap – hur män ska se ut och hur kvinnor ska se ut för att matcha och platsa in på arbetsmarknaden framförallt. Detta styr stor del av statsekonomin i vilka roller i samhället vi intar, så det är av stor vikt för staten. Denna lärdom hur vi framförallt ska se ut lär oss tidigt vad det är för generella riktlinjer som styr för att vi ska duga i skolan och på arbetsmarknaden.

Kreativitet - föregås av en tanke och ord som styrs mot en handling, men kreativitet styrs via förebilder vi tagit till oss i uppfattningen som goda!

Chefredaktören för Konkret Kompetens ville provocera mig igår med att säga:
– Vad tycker kvinnor att män ska man ha för kläder när dem jobbar i en mansdominerad bransch? Är det så att det bara finns en kvinnodominerad bransch - modebranschen?

Jag lovade chefredaktören att återkomma med en artikel om Skönhetsidealet och vad det är som styr och reproducerar vårt ideal framförallt på arbetsmarknaden.

Fördomar präglas av de värderingar vi själva har och sådana som finns i den miljö vi lever i. Man kan säga att det är socialt grundade fördomar som kan vara av olika slag. En typisk fördom är att blonda vackra flickor har roligare, större framgång i sitt kärleksliv och på arbetsmarknaden när hon söker jobb. Den fördom som överlevt det mesta är den att kvinnan skulle vara det svagare könet, och denna präglar vårt förhållningssätt till mannen på flera områden, framförallt inom arbetsmarknaden. Detta visar sig vid lönesättning och vid tillsättningen till högre tjänster och till styrelseposter.

Varje gång jag går förbi en löpsedel ser jag dem där, skönhetsidealet som staten med sitt godtycke lyfter fram ska säljas! Snygg, slank, vacker med hög utbildning, framgången ska synas! Kläderna, kroppsstorleken, utseendet styr – fortfarande är det kuttersmycket som säljer in i arbetslivet bland kvinnor, men även männen är på god väg att formas och färgas in i samma kuttersmyckesmall.

Löpsedlar och media styr hur vi ska klä oss likaväl om vi är kvinnor eller män, så ser vi hur idealbilden ser ut via media. Media är dem med störst makt att styra den rådande önskvärda samhällsbilden. Vi ska, utan att hymla, säljas som attraktiva sexobjekt på tidningsframsidorna, löpsedlar och media talar om för oss hur vi ska se ut – idealmallen för de olika roller vi förväntas inta om vi är man eller kvinna. Dock, olika för olika staters önskemål.

Fördomar som skapar inre stress av osäkerhet att räcka till – att duga
Den hetsjakt som de unga och vuxna upplever att de måste följa när det gäller den förebild som råder i hur du ska se ut skapar allt större problem som t ex ätstörningar, missbruk, aggressivitet, rädsla och dåligt självförtroende. Detta är en av orsakerna till den ökade kategorin coacher som idag finns inom utveckling av ökad självkänsla.

Man får en föreställning om att man är sin bild, enbart det som syns i det yttre. Hur vi tolkar bilder – narcissistisk, barnsligt förförisk, hjälplös, dum, egensinnig, söt, en vamp, en Marilyn Monroe när det gäller kvinnor. Mannen har i sin motsats tolkats att vara hård, grov, stark, maktfull, klok och dominant – en Clintan.
Vi framställs som om vi skulle spegla eller härma en maskerad där vi ska ikläda oss det som förväntas av oss – den idealbild som media framställer är önskvärd. Det är genom bilder som vi reproducerar ett ideal, bilder talar mer än ord till oss, vi härmar för att vi ska känna oss trygga – men det är en falsk trygghet. Man kan alltså genom att klä ut sig i olika kostymeringar, härma andras ansiktsmimik och kroppsspråk, härma eller förändra.

”Cindy Shermans verk visar att kvinnors kulturella status inte är konstant utan är föremål för förändring. Blicken kan förändras genom användning av bilder som påminner oss om att vi själva är konstgjorda och konstruerade.” (Konst, Kön och Blick:226)

Den franske kulturteoretikern Michael Foucault (The Eye of Power i Power/knowledge 1980) har undersökt ögats makt historiskt i form av den optiska konstruktionen av arkitekturen i fängelser, skolor och arméförläggningar som från upplysningstiden utformades efter en princip som utgick från ett övervakande, osynligt öga. Media är dagens vakande öga.

Förr talade man om Flanörens blick, hur den artikulerar och producerar en maskulin sexualitet, som njuter av friheten att titta, bedöma och bemäkta sig, i praktiken eller i fantasin. Mannen hade/har tillträde till offentlighetens alla rum utan inskränkning i sin rörelsefrihet – under dygnets alla timmar. Denna frihet gällde inte för kvinnor förr, och den gäller inte idag heller.

Redan 1860 började massproduktionen av skönhetsbilder riktade till kvinnor ta fart via media i damtidningar. De slog igenom tack vare stora kapitalinvesteringar i kombination med ökad läskunnighet och större köpkraft i de lägre samhällsklasserna. Sedan 1940 har damtidningarna gjort allt de kan för att deras läsare inte skulle bli alltför frigjorda så att de tappade intresset för dessa tidningar, i allt högre grad vara vakna för vilka roller samhället som kvinnorna väntas spela för att tjäna intressena hos dem som står bakom utgivningen.

Damtidningarna har i över hundra år varit ett av de mest inflytesrika forumen för att åstadkomma en förändring i kvinnornas roller, och hela tiden, idag mer än någonsin, har de genomgående förhärligat just den ekonomin annonsörerna och staten behöver av kvinnorna just då/nu. Duktiga nationalekonomer i USA räknade ut vad som skulle hålla ekonomin igång när hemmafrumarknaden började minska och det var skönhetsindustrin, att vi ska leva upp till de av staten önskvärda förväntningar som ger staten en stor inkomst.

Flickor får tidigt klart för sig att vackra kvinnor dras in i stora händelser, oavsett om de själva är intressanta eller inte. Och kvinnor som inte är vackra även om de är intressanta dras aldrig in i händelser. Flickor undervisas tidigt i myten och därför blir de mottagliga för hjältinnorna i de vuxna kvinnornas masskultur – modellerna i damtidningarna. Medias vinster på skönhetsmyten så ger bantningsindustrin 33 miljarder dollar och ungdomsindustrin 20 miljarder dollar på 50-talet, så dessa summor är med andra ord skrämmande små i förhållande till vinsterna idag – 2011!

Medias vinster på den kvinnliga masskulturen där vi med alla medel ska lära oss, att vi kan bli vackra och framgångsrika – om vi läser och tar del av vad som krävs via medias framgångsrika makt att vara forumet som lyfter fram hur. Media berättar för kvinnorna vad männen verkligen vill ha, vilka ansikten och kroppar som väcker deras flyktiga begär, och hur du snabbt kan banta och forma din kropp till ett ideal.

 Frammarschen är på väg att även influera män om detsamma – så att även mannen får lära sig hur han ska vara och se ut för att tilltalas på arbetsmarknaden och av kvinnor, dock långt ifrån än utifrån samma idealbild som fortfarande råder för kvinnor. Män och kvinnor skildras olika på bilder där rådande normer styr – ögats makt är stor i urvalet och i sorteringen för att få jobb och i de snabba valen så lär vi oss att välja det vackra kuttersmycket först.

/Vid tangenterna
Eva-Christin Arkenlund – pedagogisk utvecklingsstrateg, www.eva-christin.se

Tandläkare - Malin Boström Spehar

Köp boken här

Family Scribble

Tagged as:

Inga taggar för denna artikel

Bedöm denna artikel:

0