Hem | Personlig utveckling | Kunskapskraven ökar på dagens och morgondagens arbetsmarknad

Kunskapskraven ökar på dagens och morgondagens arbetsmarknad

Genom
teckensnitts storlek: Decrease font Enlarge font
Eva-Christin Arkenlund Pedagogisk utvecklingsstrateg Eva-Christin Arkenlund Pedagogisk utvecklingsstrateg

Men vad är då kunskap och konkret kompetens?

Jakten på det perfekta jaget – är det att ha en konkret kompetens? Må lite bättre, vara lite duktigare, bli lite lyckligare, dessa frågor väcker ofta sin motsatta effekt för att vi inte vet skillnaden mellan kunskap och konkret kompetens. Är det ett självändamål som driver oss in i kunskapsträdets nyfikenhet?

Eller, är det att ökad kunskap och konkret kompetens faktiskt kan ge oss en inre glädje av delaktighet i sociala sammanhang, där vi kan känna en glädje över att våga vilja vara den vi är och dela med oss av vår kunskap? Ja, för mig är det det sistnämnda – att ju mer jag kan om olika ting, ju mer konkret kompetens jag lär in, ju mer får jag att dela med mig av i glädje!

Jag ska börja från början och berätta om vad kunskap och konkret kompetens är för att skapa förståelse för skillnaden mellan kunskap och konkret kompetens. Där finns en hel uppsjö av kunskaper och inom exakt lika stor mångfald perspektiv, men hur väl vi tar till oss ny kunskap är en vetenskap som det studerats en hel del kring.

Kunskap kan liknas vid ett husbygge, man bygger en grund, det är startpunkten för varje individ. Grunden består av vår uppväxt och de resurser som vi växt upp med i vår sociala omgivning. Föräldrar och deras kapital räknat i både formell, informell och icke-formell kunskap, gruppåverkan av andra betydelsefulla personer såsom kamrater, släkt, skolan och idrott för att ta de grundläggande exemplen. Kunskap och konkret kompetens handlar aldrig om klass och ekonomi utan om resurser att tillgå.

Vi blir med andra ord till via våra relationer och i interaktion med dessa. Inte då enbart genom det verbala utan som helhet med kroppsspråk, mimik, röst – andras attityder gentemot oss, och framförallt – hur vi lyckas få hjälp med att bygga upp vår inre självkänsla – att känna att vi duger och är värdefulla på vår kunskapsväg och relationsinteraktion i möten.

Vi lär oss tidigt genom olika förebilder vad vi uppfattar som bra och mindre bra – känslan av våra upplevelser skapar minnen som under hela vårt liv gör sig påminda i olika situationer som vi lite omedvetet känner igen när de dyker upp, vi minns känslor vi erfarit i olika sammanhang.

En negativ känsloupplevelse i skolan, kan medföra tragedi för ett barn, för hela hennes/hans inlärning framöver. Dock, våra hjärnor är så komplexa och kloka att vi alltid kan lära om en felaktig inlärning! Vi vill minnas vår första skolgång – de första nio åren, som en positiv och glad upplevelse, en erfarenhet som ger oss mersmak och motivation på kunskap och lärande.

Vi lär olika, vi kallar det olika inlärningsstilar, alla är, som jag skrev ovan, inte ”stöpta” i samma form. Vi har även olika inlärningstid innan en kunskap landat ordentligt i vårt ”bibliotek” i hjärnan, ja, vi kan minnas allt vi lärt oss, när det väl blivit en kunskap, en konkret kompetens, när det specifika perspektivet dyker upp och vi behöver vår kunskap.

Vi har alla olika intresseområden, det innebär att om vi vill lära ett barn något, så är det av stor betydelse att ta reda på vad barnet har för intresseområden, vad som triggar igång barnet till glädje, kreativitet och nyfikenhet. Detta gäller inte bara barn, utan även vuxna som vill/skall kompetensutvecklas.

Vi vet inte vad som är vårt intresse förrän vi presenteras för olika perspektivval, i valen gör vi en upptäckt som väcker intresse, som är individuell. I stort sett all ny kunskap kan integreras med intresseområdet för att det ska kunna landa gott och för gott i hjärnans ”bibliotek”. Intresseområden är alltså en utgångspunkt för lärande.

Det som avgör för att kunna ta till sig den grundläggande konkreta kunskapen är i första hand Självkänslan – att jag är någon. I andra hand kommer Självtilliten – att jag är okey. Tills sist kommer Självförtroendet – att jag vågar försöka.  Dessa tre är grundläggande för ett lärande ska kunna ske.

Hur många har inte uttalat högt att de inte lärt sig något i skolan, på en lektion eller en föreläsning? Den inre tryggheten och intresse styr huruvida vi lär oss något eller inte, att det stannar kvar. Vet vad jag tycker är så intressant i detta jag berättar? Jo, att denna grundläggande inlärning av kunskap är universell, lika över hela världen, oavsett land och kultur!

Hur förstår då människor och varför lär sig inte alla? Ett lärande är ett individperspektiv:

Vi lär oss först att memorera – ytligt, därefter förstår vi på djupet. Det nya vi ska lära oss, ny kunskap, måste kunna relateras till det gamla, alltså lite av det vi redan kan för att bygga på.

Kunskap är fyra saker – FaktaFörståelseFärdigheterFörtrogenhet. Tyst kunskap är tidigare erfarenheter.

  • Kunskap – är en input – Kompetens en output!
  • Konkret Kompetens-begrepp – ”din” kunskap:


Att ha kompetens till en uppgift, aktivitet eller verksamhet, innebär att en person mer eller mindre blir kompetent (kunnig) i förhållande till den för personen aktuella uppgiften. Vidare så innebär det att ha en handlingsförmåga i relation till någon specifik uppgift, situation eller arbete.

Konkret kompetens kan gälla kunskaper och sociala färdigheter samt attityder och individens personlighet. Kompetens förändras också kontinuerligt över tid.

Kunskap kan beskrivas av fyra olika delkompetenser som bör samverka för att bilda en funktionell konkret kompetens. – Yrkesteknisk-, Strategisk-, Personlig- och Socialkompetens.

Detta ses som ett verktyg för att kunna klargöra att en god funktionell kompetens i en specifik arbetssituation är avhängig (beroende) av de olika delkompetenserna.

Grundläggande är dock den yrkestekniska kompetensen. En viktig aspekt är att personen förstår en verksamhets mål och sin egen roll i en organisation samt att kunna planera och arbeta rationellt efter uppsatta mål. Den personliga kompetensen som avser förhållningssätt, konflikthantering och etik är inte minst viktigt att ha.

Förmåga att kunna samarbeta och lyssna, är en del av den idag viktiga delen som anges som en individs sociala kompetens. Kompetens är en kombination av kunskap, erfarenhet, vilja och motivation.

"Deutero-lärande" står för att "lära sig att lära" – ett kreativt lärandeFör att kunna skapa inlärningsarenor och inlärningsprocesser – krävs idag relationskompetens! Ni kan förstå hur glad jag är, som har just den kompetensen som passion!

Kunskap blir konkret kompetens först när man fått ut kunnandet i fingrarna!

Så, betydelsefullt är att skapa ett helhetslärande och en välstrukturerad inlärningssituation. Betydelsefulla frågor att ställa sig själv är: vad, hur och varför du/individen ska lära!

/Vid tangenterna Eva-Christin Arkenlund
Pedagogisk utvecklingsstrateg, earkenlund@yahoo.se

Tandläkare - Malin Boström Spehar

Köp boken här

Family Scribble

Tagged as:

Inga taggar för denna artikel

Bedöm denna artikel:

5.00